Åh, jag älskar musik av hela mitt hjärta. Ingenting kan få mig så glad och så ledsen som musik kan. Musik får mig att känna alla känslor som finns. Artisterna som sjunger musiken får mig också att känna. Alla känslor går att framkalla med musik. Senast igår satt jag med min fina dator i knät och kollade på videos på youtube där fans får se sina idoler och jag blev alldeles blödig och satt med tårar i ögonen. Jag blir så lycklig av att se ett fan få möta sin stora idol.
Den där känslan av att vara ett fan, jag vet känslan, jag kan den utantill. Jag har själv varit ett fan som tyckt om en artist sådär jättemycket att det känns lite som om att man är beredd att göra lite vad som helst för honom/henne. Jag minns min tid då jag tyckte om Darin Zanyar. Min högsta dröm var att träffa honom, vilket jag gjorde sisådär 15 tal gånger, strax därefter hittade jag en annan snubbe från Idolfabriken - Nämligen Ola Svensson. Jag hade sådan tur under min fantid "med" honom. Jag fick träffa honom massor. Han kunde mitt namn och sådant där. Efter honom kom Christoffer Hiding som jag fortfarande tycker är himla bra, dock var jag inte lika "besatt" av honom som av dom andra tre. Vilket enligt mig är bra, för i och med det tror jag att jag fortfarande tycker att han är bra.
Senast jag var ett fan var när jag tyckte om Tokio Hotel. Jag blev lagom förtrollad av deras charmiga tyska, Bills (sångaren) rispiga röst och deras knackliga engelska. Jag fick båda träffa och se dom live. Vilket fortfarande är något som jag är stolt över. Jag skämt absolut inte över saker som format mig till den jag är idag. Jag står för varje liten del av mitt liv. Varje liten bit av mitt liv har gjort mig till den människa jag idag är.
Hur som helst, jag blir så härligt lycklig när jag ser en tjej som säger sig vara Zac Efrons största fan, får träffa honom. För där och då, förmodligen är det hennes högsta dröm vid den studen i livet. Jag förstår henne.
Jag var en sådan där tjej som behövde min musik, mina favoritartister. Musiken är och var mitt sätt att drömma mig bort och fantisera. Somliga behöver ha en Idol, en källa som dom känner att dom kan luta sig på. Jag var en sådan tjej. jag behövde det och jag behöver fortfarande musiken. Musiken är något som gör mig stark.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar