Bedårande barn av sin tid.

Jag har just läst ut en bok som heter "Sjutton" av Per Nilsson och den var väldigt speciell.. Många skulle nog tycka att den är konstig och inte orka läsa den. Den är igenom hela boken skriven i jag form, vilket jag gillar, det kändes som en självbiografi och jag älskar självbiografier. Det var mycket snack om livet på 70 talet, det gamla och nya samhället, allt snack om kapitalismen, friheten och att vara ett barn av sin tid - och jag älskar det. För en tid sedan läste jag Noice bok, deras liv som artister i Sverige under slutet på 70 talet och början på 80. I deras bok var det mycket snack om friheten och att vara ett "bedårande barn av sin tid" och jag blir lika tagen varje gång av livet som levdes då.

Mitt liv är inte hälften så intressant som deras. Efter att ha läst Noice bok som förövrigt är sann och nu boken "sjutton" så vill jag inget hellre än att befinna mig i Stockholm på sjuttiotalet. Jag vill vara ett av dom kidsen som sprang med i olika demostrationer och skrek och tjoade. Jag vill vara så cool som dom beskrivs.

"Vi är alla barn av vår tid"
Det enda jag kan påstå att jag är, är ett barn av sin tid.