Vitt som snö.

Det är helt vitt på marken och jag kan inte riktigt minnas när det senast var så mycket snö som det är i nuläget. Jag har blandade känslor inför snön, ena stunden älskar jag den och andra vill jag inget annat än att det ger sig iväg och aldrig återvänder.. Men i tider som dessa då det enbart pratas om klimatfrågor och andra deprimerande miljöfrågor så känns snön som en gnutta hopp på att världen inte är helt förstörd och att jag åtminstone hinner besöka lite fler länder innan jag dör.

Jullovet är igång och jag insåg idag när min lärare stod och pratade att slutet är nära. När vi kommer tillbaks den 7e januari är det exakt 5 månader och 4 dagar tills det att vi tar studenten. Jag säger som jag sagt ganska många gånger den senaste tiden; Ångest och åter ångest!